Måndagen och tisdagen spenderade jag på Nordiska Museet på symposiet “Folkmusikkommissionen 100 år!“.

I år är det 100 år sedan Folkmusikkommissionen bildades. Kommissionen har spelat en stor roll för bilden av och utövandet av svensk folkmusik under 1900-talet och resultatet av verksamheten är fortfarande aktuellt.

Centralt i kommissionens arbete är insamlandet och utgivningen av svensk spelmanstradition i verket Svenska Låtar, som nu gjorts tillgängligt online av Svenskt visarkiv och Statens musiksamlingar.

Många mycket intressanta föredrag om vitt skilda aspekter på kommissionen, dess syfte, metoder och konsekvenser för svensk folkmusik, och folktradition i allmänhet. Personliga relationer till verket och levande musik fick också plats och lättade upp bland tyngre diskussionsämnen. Här finns programmet [PDF].

Av mina sporadiska anteckningar från dagarna kan man dra slutsatsen att de frågeställningar jag tyckte var intressantast handlade om vad som hamnar i arkiven och vad som inte gör det. Hur samlarnas subjektiva urval och tolkningar påverkade samlingen och påverkar dagens - och inte minst min personliga - folkmusikaliska smak och fokus.

Lite klotter från mitt block:

Stadsanslag. Verket centralt arbete. Nationell angelägenhet. Standardverk. Kanon. Hela nationens egendom. Rädda till eftervärlden. Samla in allt!

Vem skriver historia? Varför? Makt. Folkkultur - högern - nationalism. Folkkultur - vänstern - folkets historia (inte kungens).

Vad är “spela rätt”? Rätta/korrigera i efterhand “för spelmännens bästa”… Kvartstoner.

Vem äger materialet? Insamlaren? Traditionsbärarna? Bygden? Fokus på landskap, musikant eller vetenskapligt (låttyp, stil, tonmaterial, rytm). Sortering?

Normerande. Motverka moderna strömningar, populärmusik ( = dragspel) på fonogram.

Vad är folkmusik? Definition? Forskarbegrepp - ideologiskt, makt. Praktiskt begrepp - sound, tonmaterial, rytm. Genre.

Hur skulle samlingen sett ut (om den kommit alls) om sammarbetet med vetenskapen (Uppsala) varit bättre?

“Av alla länders folkmusik är sveriges den bästa!”

Copyriot har skrivit intressant om arkiv på sistone, och jag har just tagit mig igenom boken (som säkerligen tas upp i ett eget inlägg) “Kulturarvspolitik - Visby. från sliten småstad till medeltidsikon” av Owe Ronström (fadren), så ämnet känns högintressant! Inte minst frågan om ägandet, kontrollen och spridningen av materialet är ju väldigt aktuell.