Kärnprodukten?
Fyllebloggar från en teaterfest med gratis vin, skådisar, regissörer, ambassadörer och kulturattachéer från Sverige och ett gäng balkanländer…
Läser hos Swartz om ett föredrag jag hade velat vara på, Jerry Michalski på Reboot 10.
Han länkar till Mindpark som rapporterar. De skriver i första stycket:
Pengar är vare sig man vill eller ej, hörnstenar i samhället. De förändringar i hur pengar tjänas, alltså att på olika sätt ta betalt för kringmarknader istället för själva kärnprodukten, föder helt nya tankesätt om samhälle och kultur som i sin tur föder nya tillvägagångssätt i hur man t ex bedriver utbildning. Gratis går hand i hand med den digitala utvecklingen. Den öppenhet och tillgänglighet som råder på nätet skapar tillsammans med den nya gratismodellen ett samhälle baserat på samverkan och öppenhet.
Jättefint!
Men jag hajar till när jag läser “kärnprodukt”.
Vad är en kärnprodukt? “Kärn-” implicerar för mig att den är något slags hjärta i verksamheten och “-produkt” att den är skapad som svar på en (kanske inbillad) efterfrågan, med syfte att vara exponerad på en marknad.
Jag utgår ifrån att frågan är ställd som en följdfråga på hur skivindustrin, och i förlängningen musikbranschen och musiken generellt, ska överleva i vår digitala tidsålder. Därför har jag väldigt svårt för att tänka på en kärnprodukt i musik, film, eller teater, eller vilken konst som helst. Vad skulle det vara? CD-skivor? DVD-skivor? Downloads?
Exemplarframställning överhuvudtaget är en ganska lustig företeelse, speciellt om man tänker på den som kärnverksamhet i musiken. För vilken musiker är exemplarframställning kärnverksamhet.
Att överhuvudtaget tänka på musik, teater, kultur i termer av varor, produkter på en marknad är för mig stötande. Problem ve möter dagligen i musik och teaterverksamhet. Ska vi göra konst med mening och bli av med alla chanser till inkomst eller ska vi anpassa oss efter en sliskig mainstreem-modell? Mitt val är utan tvekan det första!
Pengar måste inte vara hörnstenar i samhället. De är det inte i mitt liv och borde inte behöva vara det i någons.
Vi har en förhoppning att konsten kan inspirera till en bättre värld.
Det är naivt och sant.
/ Teater Giljotin
Politik - Johan @ 0:11 |
Hej och tack för trevliga kommentarer:) När jag skriver kärnprodukt menar jag just den gamla affärsmodell som tjänat pengar på till exempel skivsläppet, antingen det är genom sålda cd-skivor eller betalda downloads. Kringprodukterna blir i det sammanhanget t ex konserter. Visst kan det tänkas stötande at kalla konst för produkter, jag håller med och det bprde vara så, men helt ärligt, det är väl längesedan musik, film etc förvandlades till en kommersiell marknad.
En sak till min vän, bara för att du personligen inte har pengar som självuppfyllande ändamål betyder inte det att det på en makrostrukturell samhällsnivå inte är så. Tack igen, bra och trevlig diskussion.
Skickat 2/7 -08 @ 6:02Kul att du kommentarar!
Jo, jag vet givetvis att det finns en kommersiell marknad kring musik, film etc, jag verkar mitt i den, men jag tror att min egentliga poäng kom bort lite sådär på kvällskvisten.
Jag menar att så länge kärnverksamheten (jag gillar det bättre än -produkt) är exemplarframställning och inte det konstnärliga i sig så kommer man tappa kvalitet i innehållet. Det känns konstigt att säga att bolagen måste jobba med kringverksamheter, som konserter för att promota sin kärnprodukt, skivan, när det de egentligen måste göra är att byta kärnverksamhet. Men det kanske är att säga samma sak med andra ord.
En sak till min vän, bara för att storföretagen har pengar som självuppfyllande ändamål betyder inte det att det är etiskt eller moraliskt försvarbart. Inte heller finns det något syfte eller värde i att tolka in t.ex. min verksamhet i en sådan makrostruktur eftersom jag inte verkar på den “ekonomiska scenen”.
Skickat 2/7 -08 @ 13:21